frileux - bitterljuv spontanitet

alltså, här sitter jag, äter bafucin och dricker mjölk.
kul att jag åkte på influensa första dagen i skolan. herregud, vad tror dom om mig nu? vad fan tror dom.. men imorgon ska jag dock pallra mig iväg trots äckelsnuvan och halsen som rosslar, raspar och river.
öööörrrh, tusan. vet inte riktigt hur jag ska formulera saker och ting, förutom att säga fan livet fan livet.
koncist.
skolan skolan skolan, örrh. ugh. aeh. hoppas, vill och önskar att det blir bättre i år. att allt blir.

ikväll ska jag;

duscha (för att jag behöver det)
äta lite mer bafucin (så halsen takes a break)
linda cpfoten (som ida nu delar med mig)
lägga fram allt jag ska ha på/med mig imorrn (så jag kan sova extra länge)
vara fruktansvärt röksugen (suck)
titta på family guy (ja, varför gör man det?)
lyssna på lasse (mmm honung för mitt hjärta)
fundera på varför jag skriver en "ikväll ska jag" lista (för vem orkar med det?)

och tänk att något så enkelt som du bredvid mig kan göra mig så lugn
det låter som en kliché och en lögn, en kärlekssång,
åh nonsens, men jag vill bara ha dig

det åskar och blixtrar, och jag tyckte att jag borde skriva och andas lite.
och för några dagar sedan hade jag verkligen något bra i huvudet, något riktigt bra. och jag ville skriva ner det då, men jag ville samtidigt behålla det och putsa lite på det. men nu har det försvunnit.
och jag gör likadant med allt annat i livet.
hur trist är det.

sista veckan nu, de sista underbara dagarna av den här sommaren, och dem ska fan kännas. jag ska lyfta dem till skyarna och låta dom expandera och fylla allt och alla. 14-17. ni ska spraka, spraka!
och jag ska supa supa. och springa och flyga.
på något vänster känner jag mig fylld av något outgrundligt bubblande. och jag vill bevara det så länge som möjligt.

och usch och fy vad jag gått ner mig i lasse lindh träsket, men det är ju så fint och träffsäkert. lyssna!

"Vi brukade hångla i hennes rum medan vi lyssnade på Cure
Hon sa "Min käre söte Robert och du är dom enda två som känner mitt hjärta
för min mamma, min pappa, min bror är främlingar för mig, 
som stenar på en öde strand
Åh den här småstan kommer ta livet av mig till slut" 

hur bra, HUR bra? lasse du kan väl lika gärna sitta brevid mig och viska det i mitt öra för det är ju så sant. för just nu svamlar jag bara så det får bli ett abrupt slut.

alltså, jag hade velat posta en bild på min panna just nu, har aldrig sett så fula tankeveck tidigare.
men jag hoppar det, hoppas förklaringen duger.

dagens irritationsobjekt; jag står inte med i någon bostadskö.

ska jag sluta som min syster?
bo hemma för resten av livet?

tji får jag om hon helt plötsligt flyttar.

dagens produktiva; jag har städat, och bäddat, och städat. mmm. och ritat? konstigt, hur kunde jag ge upp det.

imorgon vallfärdar alla gullungar hem från emmaboda, skönt, så slipper jag kanske få spasmer. ugh.

slutligen sage francis, dagens man;



räddar allt, som vanligt <3

fick mamma åka in till sjukhuset för att jag skrev att jag var trött på min familj?

en