frileux - bitterljuv spontanitet

såklart, så tror du inte att du är det. självklart tror du inte att du är en hjärna i en burk. men, kan du VETA att du inte är en hjärna i en burk? nej, såklart kan du inte veta det. för inom teorin om den virtuella verkligheten och inom neurologin överlever ens hjärna och hjärnceller dess ägares kroppsliga död. och med rätt impulser kopplade till rätt nervändar i hjärnan är det möjligt att koppla sig till vilket scenario som helst, i den virtuella verkligheten efter det att ens kropp dött. så då kan man leva vidare, man kan leva hur länge som helst, och inte ens behöva oroa sig för döden, om man nu gör det. du kan vara vem du vill, och du kommer aldrig få veta att du är en hjärna i en burk. för allt kommer uppenbara sig precis likadant som i den "verkliga världen"

jag kan säkert vara en hjärna i en burk. men jag hade gärna blivit kopplat till ett lite mer intressant liv. 

just nu känns allt lite för svensson för min smak. men vad tusan.

nästa gång kanske jag hamnar på något roligare ställe.

även fast det inte går, då allt borde vara precis likadant som nu. suck, men drömma kan man. och jag kanske inte vet det då, då kanske jag trivs med mitt virtuella, eller verkliga liv. vad vet jag.

och, sunt förnuft, vad är sunt förnuft? finns det ens något man kan kalla sunt förnuft? jovisst, men det är skitsnack. jag använder aldrig det uttrycket, det är otroligt förlegat och inkorrekt, ifall man verkligen vill vara förnuftig, och öppensinnad. 

ett lysande exempel; träd! om du skulle gå ut och ställa dig i en park mitt på ljusa dagen och peka på ett träd och säga: "jag vet inte om det där trädet existerar!" så skulle nog de flesta tro att du antingen var galen, narkoman eller alkoholist. eller helt enkelt missanpassad. men om du som jag inom filosofin tänker som en skeptiker, så har du en poäng. om man inte kan veta att man är en hjärna i en burk, hur kan man då veta om träd existerar. och teorin om den virtuella verkligheten har visat sig fullt möjlig, något som man tidigare trodde var idioti och fnös åt.

folk skulle säga; "det är klart att det där trädet finns! det är klart vi vet att träd finns, det är ju sunt förnuft!" 

jaha och? sunt förnuft har visat sig ha fel många gånger. 

t.ex: världen som var platt!

för länge, länge sedan trodde man att jorden var platt. om man inte trodde det  och häll med kyrkan blev man sedd som galen (och mycket mer). seglare och sjöfarare oroade sig ju till och med för att åka över kanten! 

när teorin om den platta jorden sedan blev utmanad, och man påstod att den var rund, sa folk: "du är ju galen, var inte löjlig! DET ÄR KLART ATT JORDEN ÄR PLATT, DET ÄR SUNT FÖRNUFT".

om man skulle påstå att jorden är platt idag, då skulle man bli sedd som galen. för jorden är ju rund. om man ser till det vetenskapliga planet åtminstone. 

där hade ju det sunda förnuftet fel. och det handlade ju om en ganska stor fråga om man säger så.

så varför bli upprörd om jag påstår att jag inte kan veta om träd existerar? eller om jag är en hjärna i en burk?

säg inte åt mig att det är sunt förnuft, för då vet ni inte vad ni pratar om. 

experimentet med ett papper som bara har en sida är samma sak.

om du ger någon ett papper och frågar hur många sidor det har, så säger nog de flesta två. men om du sedan påstår att samma papper också bara kan ha en sida, eller kanske rentav bara har en sida, så blir nog de flesta nyfikna, men misstror dig. 

men om du har en pappersremsa framför dig, snurrar den ett halvt varv och tejpar ihop ändarna, så har du ett papper med en sida. tricket är sedan att ta en penna och utan att lyfta den följa helt pappret runt med ett och samma streck från pennan. du kommer då märka att strecket bara är på en sida, och du behöver inte lyfta pennan för att gå pappret runt. knepigt att förklara utan illustrationer, men jävligt intressant experiment. och det slår de flesta på näsan. 

gud vad jag har babblat. men jag är trött på att folk inte vaknar upp. allt är inte så jävla enkelt, men det behöver inte vara så jävla svårt heller. vakna, vakna upp ur er trångsynta dvala och titta er omkring. stanna upp lite extra nästa gång ni ser ett träd. 

tänk efter två gånger efter ni sett en "science-fiction" film. vad är science-fiction för er då? tänk.

min värld är min science-fiction. för jag har ingen aning om, om jag är en hjärna i en burk eller inte, och det är en skön känsla.