jag är livrädd och bortom hjälp
dag 2
jag blev utsatt för den största chocken, det läskigaste stryptaget, det ultimata uppvaknandet, på två år. någonting sprack och sipprade ur mig, upp och iväg. det smutsiga, dåliga gick sönder.
jag hoppades, jag sprang, jag grät, jag letade, jag hittade inte. jag blev nedhuggen, satte mig på bussen, utmattad, fortfarande påverkad, det var så ljust ute. jag skakade och alla glodde ögonen ur sina vidriga hålor. lyckades ta mig hem, låste dörren. bedövade mig ytterligare på soffan och allt är svart.
Kommentarer
Trackback